- Inkallning: tveklöst skitbra! Han är intresserad av fåglar, andra hundar och människor. Han älskar andra människor, så mycket att jag börjat med
- Skvallerträning: Söttrynet stannar nämligen och försöker tigga gos så fort vi möter en människa, och det är bara liiiiite drygt.
- Hantering: han skrek värre andra gången jag klippte klorna, än vad han gjorde första. Annars är det fritt fram att peta och krångla bäst jag vill. Troligtvis hjälper det att han blir buren en del - t.ex på ställen med mycket trafik bär jag hellre än kopplar honom.
- Miljöträning: än så länge är Tippex liten, men vi har hunnit med stadsmiljö, åka tåg, buss (både på golvet och i mitt knä) och skogspromenader. Återstår att ta med honom på färjan med tillhörande skramliga brygga, det kan nog bli roligt! Ior tycker den är läskig så det gör jag utan honom, för att slippa att osäkerheten smittar. Ior är ju trots allt storebror och stora idolen.
- Koppelgående: har vi gjort korta sträckor, oundvikligt som jag bor. Han är duktig och byter riktning till närmare mig om det tar stopp i kopplet, och gör han inte det så stannar jag. Hamnar han på fel sida
- Socialisering: han har träffat ytterligare två dalmatiner, vilka han lyssnade på fint, en goldentös vars rumpfluff är det gosigaste som finns, grannens lilla pudel som han smet fram till vid porten när jag rastade honom (aja baja!) och en yster dogo argentino yngling. Människor av alla de slag älskar han som sagt, och han har uppenbarligen fått upp självförtroendet med andra hundar.
- Ensamträning: han är pipig när jag lämnar honom med sambon. Uppenbarligen väldigt mammig liten gris! Å andra sidan trivs han bra med valpvakten när jag är i skolan, så det handlar kanske lite om hantering. Han börjar inte tjuta om jag lämnar honom i soffan, och klarar av att jag lämnar honom när jag går på toa, så det går ändå sakta men säkert framåt.
- Rumsrenhet: nr. 2 har han skött utomhus i säkert en vecka, däremot är jag dålig på att ta ut honom tillräckligt ofta på morgonen när kisseriet sätter igång efter natten. Olyckorna sker antingen på morgonen, eller runt matdags när jag tror att han klarar av att äta innan jag tar ut honom (nej det gör han inte).
- Bithämning: hälften av gångerna han pussar mig så bits han inte! Händerna slipper också de mest vildsinta attackerna. Däremot är fötter och öron fortfarande lovligt byte.
- Kontakt: om jag säger hans namn när jag håller en godisbit framför honom så kollar han på mig. Score! Men som sagt är han snarare för mammig än tvärtom. Räknar dock med att det löser sig med tiden, och att det ändå är bra att befästa kontakten nu när den finns (som inkallningen).
- Belöningar: hittills uppskattar han torrfoder. Just nu leker han bättre inne än ute, så det behöver jag jobba med! Följer med mig när jag byter leksak snarare än att fortsätta på egen hand med det han har, förutsatt att jag håller mig till korta pass så att han inte tröttnar.
- Har också insett att det kan vara bra att lära in ett stanna kvar, men det har jag inte börjat med än.
Hjälp, vad mycket det känns! Men mest av allt så sover han nära, nära och biter mig i näsa, öron och tår.
Vad säger ni, har jag missat något som är viktigt att göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar