Igång med allt möjligt

Det har varit tyst på bloggen, men utanför håller vi igång! Anmälda till två lk1, och dessutom bor jag numera på halvtid hos päronen pga extrajobb - spårmarker och kickbikevänliga vägar utanför dörren!

Ior får skogsspår med viltstörningar, 500-1000 meter långa beroende på vad jag orkar och 1-4 timmars liggtid. Ska börja med föremål i spåret igen så vi kan köra appell nån gång... Tippex har fått halvhårda näringsspår hittills, och verkar fatta grejen. Samt älska det ;)

I dragträningen har vi dessutom fått upp tempot rejält!  Ior fattade helt plötsligt att han både får och uppmuntras till att galoppera, och då började det gå väldigt fort :D så nu ska jag bli bättre på att värma upp honom mer, dumt om han inte är redo fysiskt när han vräker sig fram. De tidigare travpassen har inte varit i närheten av samma intensitet, så då får jag sköta honom därefter!  Stretch och massage efteråt är i alla fall uppskattat.

Julspår

I dagarna tre har det julfestats, och i dagarna tre har Ior spårat. Som vanligt spenderades julen hos mina föräldrar, med både fina grusplaner och ypperlig spårskog utanför dörren.

Första dagen blev det kanske 70 meter på gräsmatta och varierande gruskvalité, fyra underlagsskiften och en 90 graders vinkel på gräset.

Spår nummer två började på gräsmatta, gick sedan över en grusväg, på en uppfart med grövre grus, och sedan via taggtrådsstängsel ut i skogen. Otaliga vinklar som han skötte perfekt, däremot låg det inte så länge pga starten så han sprang som en dåre. Jag flög efter och jobbade mest för att inte tappa linan. Å andra sidan var det precis vad jag var ute efter - stärka självförtroendet så att han inte blir så störd av ifall linan fastnar eller lliknande. Han var tvärsäker på sin sak, i ca 500 meter utan föremål innan godisslutet.

Efter en sådan framgångssaga måste såklart något skita sig.

På den tredje dagen ville jag utmana honom med ett svårare hårt spår. Grässtart, vinkel över på betong, vinkel över på grus fullt med isfläckar, 15 meter raksträcka och sedan vinkel över på gräs med godisslut. Tyvärr kom vi aldrig så långt. Han startade bra, men problemet var att några hundkompisar hade gått förbi efter att jag lagt spåret. Ior må vara en bra hund, men han har koll på sina prioriteringar. Ytterligare ett av mina spår var inte högt på den listan.

Jag fick tillbaka honom på spåret ett par gånger, och där skulle jag egentligen brutit och belönat. Men jag blev så frustrerad, varje gång jag lägger ett riktigt roligt spår så är det något sånt här. Vi behöver uppenbarligen störningsträna på enklare spår först, men hur som haver slutade det denna gången med att jag bröt när han än en gång flög iväg ät ett helt annat höll, och gick raka vägen in. Den som inte jobbar får inte vara med. Grejen är att jag har gjort så många gånger, det enda det gör är att bygga osäkerhet. Alltså, backa i träningen och bygg upp mera. Finns ett hund- och rådjurstätt skogsområde hyfsat nära oss, börjar nog där. Skogsspår är enklare.

Sök - nu jobbar vi fram skallet!

Ja, men eftersom det nu kräver en del av både hund och förare att få till en bra skallmarkering, så är det såklart det jag ger mig in på. Egentligen hade jag tänkt köra på rulle, men träningssällskapet är såld på skall och jag var inte så svårövertalad.

Först körde vi ett par halvkluriga sökskick. Ior fick cirkla och vinda in på ett par tillfällen, men var väldigt målinriktad - analyserade vinden och gick på djupet utan att tveka.

Efter det gick vi på markeringsträningen, där jag har grundat med att shejpa fram ett bra skall hemma. Först testade vi om figgen kunde få Ior att ljuda, och det funkade. Sen fick Ior se figgen kuta iväg och "gömma" sig på nivån stå bakom ett träd 5-10 minuter bort, dvs rejäl synretning, och sen väntade han ut att det kom ett skall. Innan har vi byggt förväntan eftersom belöningen fortfarande är kamp hos figge varje gång.

Ior fattade snabbt vad det gick ut på! Ingen stabil kvalitet på skallen än, men den kan ju jag jobba på hemma också. Han har vettig frekvens (fick ur sig 2-3 i rad på neutral figge mot slutet), och jag råkar veta att han inte har svårt för att stå och glappa käft rätt länge om han tycker att det är befogat. Hans skall är alltid medvetna, det tror jag är en fördel!

Så nu har jag en väldigt trött och nöjd dalmatiner. Det var faktiskt ett tag sen <3 Blev ju både fys och nosjobb i söket, och jobba med skallen i markeringsträningen. Ikväll får han en välförtjänt massage! Han bar ju dessutom vatten, sitt täcke och arbetstecken i klövjan dit och hem. Det blev med andra ord både styrka och spurter i samma pass, kanske inte det optimala ur utvecklingssynpunkt men i min erfarenhet är det okej att ha såna dagar så länge som det blir ordentlig återhämtning efteråt.

Nu är ju både jag och personen som vi tränar med helt gröna på sök. Dessutom har ingen av oss bil, så det är inte optimala förhållanden. Samtidigt är det väldigt kul att sitta och googla och läsa, diskutera hur vi ska göra för att lära in något moment, och sen testa sig fram!

Jag tänker att när markeringen sitter, då kan det vara dags att försöka utvidga träningskretsen lite för att kunna köra med flera figgar, plus då kul och lärorikt att se fler hundar jobba. Men innan dess behöver jag få upp uthålligheten själv också, det är hårt jobb att figga ;)

Planer, ack dessa planer

Kollar på appelltävlingar till våren. Har till och med lagt in några i min kalender, även om jag inte anmäler mig till något som är ett halvår bort så kan det vara bra att ha det där så jag inte råkar boka in något annat :P

Jag tänker att om jag skriver om det tillräckligt ofta, så kan jag inte med annat än att ta mig iväg och lägga några spår. Men eftersom jag blir så himla oinspirerad så kan det vara värt att lägga lite tid på en lista med olika grejer som jag vill göra i spårträningen:

• Variera liggtider. MYCKET. Han har gått allt från helfärska till 3-4 timmar gamla spår, men långsiktigt vill jag köra åtminstone morgon - kväll som liggtid av både praktiska skäl och för att kunna utmana lite. 
• Nån halvvettig föremålsmarkering, oavsett vad jag slängt ut i spåret.
• Få honom att ta cirklar, återgångar m.m., förslagsvis genom korta övningsspår där föremålen ligger i dessa avstickare = roliga pinnstigar.
• Underlagsövergångar. Han snurrar lätt bort sig om det dyker upp klippor, och asfalten har jag pajat hans sjävförtroende på.
• Störningsträning, på andra människospår och vilt (gott om folk på dagarna och harar på kvällarna här!). 

Inte mycket av det där är relevant för appellen, men däremot känns det som roliga och utvecklande utmaningar! Och det är inte så lite häftigt med en säker spårhund, i mina ögon. Dessutom kan många av övningarna göras i närområdet, långa skogsspår måste jag åka en bit för att lägga men det andra är ju inte så svårt att greja. Om jag lägger spår över vägen här så är det fyra gräsrefuger med asfalt före och efter, bara det liksom! Finns även möjlighet att avsluta på grus. Cirklar och återgångar kräver inte så stort utrymme. Det blir alltså i den änden jag börjar, nu när jag har valp. Eller, jag kommer ju fortsätta med våra rena asfaltsspår på parkeringarna också, men det är redan enkelt att få gjort och sker med jämna mellanrum så det behöver egentligen inte in här!

Storskurk spårar och liten får manikyr

Söksällskapet hjälpte mig och lade ett spår åt Ior, får att se om han skulle ta spår från någon annan. Stjärnan gick superfint i kärnan på ett purfärskt skogsspår, supermotiverad dessutom! Dock ett tapp pga för mycket tryck i kopplet när jag inte riktigt hängde med genom terrängen. Han behöver bli mindre störningskänslig för mina intryck, fixa markeringar och sen har vi appellspåret utan minsta tvekan. Eller, vi kan väl råka klara det i nuläget också, men i det fallet känner jag att jag vill ha honom genomtränad innan jag sticker ut och tävlar. 

Och jag har klippt klorna på Tippex för första gången! Uppfödaren har ju redan gjort det ett par gånger, men ser ingen anledning att låta den träningen gå till spillo. Passade på när han var trött och bara ville gosa, så det var inget direkt avancerat heller. Är ändå liiite jobbigt att han har tre svarta klor, åtminstone nu när de är så små, men jag klarar mig ändå. Eller, en av de svarta är snarare brindle, spräcklig på nåt vis, urgulligt!

MH!

Idag var det dags för mentalbeskrivning. Vi i Västra Aktivitetsgruppen hyrde in oss på Lilla Edets bhk och hade en solig dag med mycket lärdomar!

Ior var så himla fin rakt igenom. Rejäl i leken, cool i passivitet, helt obrydd av skrämslig miljö, och även om spökena var lite läskigare så tog han sig över det med en 4 på nyfikenhet. Skotten var självklart inga problem det heller. Det var jag så säker på innan så det var inte ens intressant. Resten av banan var dock riktigt rolig, och framför allt hade Ior hur kul om helst! Kampleka, hälsa på artiga människor, jaga trasa, what's not to like!? Mellan varje moment så drog han som en stolle i kopplet, eftersom han listade ut direkt att där publiken står, där kommer nån kul grej som han får göra utan att jag tjatar och styr honom. Den biten motiverade mig verkligen till att återuppta brukset! Han saknar att jobba självständigt och vara proffs, helt enkelt.

Sök, lydnad och busstation

Körde fyra sökslag med Ior. Lätta, men ökande svårighetsgrad, han löste alla superfint enligt mitt nybörjartycke.

Sen tränade vi lydnad: rak position, ingångar, platsliggning och armbågar i backen på läggande. Jag har nämligen slarvat! Däremot platsen låg han jättefint, och jag tror att vi kom upp i 2 minuter med bara lite beröm för att han låg kvar vid störningar.

På stationen, när vi skulle åka hem, frågade en person om Ior är blind. Varför tro en sån sak? Är det för att jag pratar med honom?  För att han tydligt följer sin näsa? Fick aldrig chansen att fråga, eftersom hen blev skrämd av Iors (relativt milda) "främling pratar med matte"-boff. Synd, för jag är nyfiken!

Lite sök också, av bara farten

När vi börjat dagen så starkt så var det bara att fortsätta i samma anda. På eftermiddagen stack vi ut i skogen och körde nybörjarsök med en kompis och hans 7 månader gamla dogo argentino. Så sjukt häftig hund!

Eftersom både hundarna och vi var helt gröna på det här med sök så blev det kanske lite svårt och lite konstigt, men hundarna verkade förstå uppgiften och jobbade väldigt fint. Ior hade ett sjuhelvetes tryck! Gasen i botten och ändå fullt fokus på att hitta figgen. Detta måste vi fortsätta med.