Ikväll har vi tränat rallylydnad på Olskrokstorget! Lagom mycket kvällstrafik, dvs precis så att hundstackarn lägger märke till var och en som rör sig - är det för mycket stänger han bara av, på ett eller annat sätt... skramlande blomvagnar, cyklister och barnvagnar som nästan går in i en, och det efter en till heldag med lillskruttan! Duktigt stolt över min knäpprick, även om jag verkligen verkligen måste börja hitta uppvärmningsrutiner. Tror det skulle bli lättare för stackarn att förstå vad jag vill om han fick någon ledtråd innan om vad vi pysslar med.
I nuläget börjar jag med att klä på honom halsbandet (annars har han i stort sett alltid sele), klickar för kontakt, och till sist blandade moment som jag belönar med kampisen. Fast det är först när jag kommit på att vi inte värmt upp, ajsing bajsing att försöka gå bana då.
När vi väl var igång kändes han i alla fall klockren! Jag var otydlig ett par gånger, vilket märktes på honom, och vi har alldeles för mycket fysisk kontakt, men det är på grund av ivrig hund och herregud så jag jobbat för den attityden! Då kan jag leva med att han råkar studsa in i mig, i värsta fall kommer fler chanser på tävling.
Och som alltid när man vistas i en offentlig miljö någon längre stund så kommer det fram någon och pratar, denna gången en kvinna som hade haft dalmatiner, jag gick in i servicebubblan och nickade och var trevlig, ungefär. Hon var imponerad av att jag hade "pli" på honom, hon hade minsann aldrig fått till det med sina - men så avslöjade jag inte heller hur det går med inkallning och den biten...
Nu har skruttskurken fått kvällsmat, jag är lite sugen på att sticka ut och springa samt ganska övertygad om att han inte säger nej till det när han fått vila en stund, så eventuellt avslutar vi denna dagen om änna tre timmar. Men vad gör det, när man haft sovmorgon med två underbara gosnosar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar