Ior kan inte "ligg".
Just det, valpkurskommandot har hamnat så långt ner i prioriteringen att ordet behöver nötas in mer eller mindre från början. Det började med ett "äh, i rallylydnad får man ju använda handsignaler" och slutade i att jag måste leda ner honom i liggande när vi ska träna platsen. Ooopsie.
Å andra sidan har jag börjat ha den gamla långlinan på honom, den som gått av och bara är hälften så lång. Han kommer ju! När han inte gör det, så hämtar jag och kopplar honom. Det brukar lösa upp de där mystiska dammråttorna han får i öronen... Den där klena femmeterslinan hänger alltså mest där för hjärntvätt av både mig och Ior, jag blir tryggare och han känner att något hänger där så det är inte riktigt fritt fram att kalasa iväg. Har inte haft något egentligt behov av linan på evigheter, eftersom han skvallrar så löjligt fint <3
Däremot har vi backat i träningen på harar. Han står på bakbenen igen. Bläääääää. Alltså: 'ligg' är veckans fokus, ta tillvara på harmöten för träning blir ett uppdrag som jag får försöka hålla på året ut om jag vill ha vettig effekt. Det ska nog gå, givet att han var i stort ett likadan med andra hundar i början. Eller ja, jag kan ju inte låta hnoom få tillgång till harar för att få det ur systemet...
Det kanske inte vill sig bättre än att jag börjar viltspåra igen, för att få lite styrsel på jaktinstinkten. Också blä, men vad gör man inte för att kunna gå de där drömska skogspromenaderna med lös hund... Nu när han får så stor andel egenkomponerad barf så kan han ju få jaga rätt på sin mat. Spåra upp kvällsmaten varje dag, det vore nåt... om jag inte var så lat. Och hade bil, så det fanns lite spårmarker att välja på... Kan iofs cykla iväg någonstans. Är detta en plan?
Här tycker jag att jag inte behöver bloggen längre, så blir det värsta bästa tankeflödet av att babbla lite. Får väl bli lite mer regelbunden med skrivandet igen, trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar